Intervjuserie om föreningsdemokrati, del 7: Hockeysupporterunionen

Vi rullar på med sommarläsningen om föreningsdemokrati. Idag söker vi oss till lite bredare perspektiv och har snackat med Björn från Svenska Hockeysupporterunionen.

VAD BETYDER FÖRENINGSDEMOKRATI FÖR DIG?

– För mig som född i Örnsköldsvik finns det flera perspektiv på det. Dels fanns inget elitlag i fotboll (Friska Viljor och deras säsong i Superettan år 2004 får ursäkta) i den omedelbara närheten och vårt ishockeylag hade, fram till bolagets uppstyckning år 2000-01, en nära relation till Mo och Domsjö AB som var den stora privata arbetsgivaren på orten. Man ska inte förneka att det finns vissa likheter med fotbollsklubbar såsom Bayer Leverkusen eller Philips Sport Veriniging Eindhoven, där bolagsnamnet både finns i klubbnamnet, bolagsföreträdare suttit i styrelsen och en stor del av de lokala supportrarna jobbat på “bruket”.

Historiskt sett har det lett till en föreningsdemokrati där de stora striderna inte utspelat sig på årsmöten, bolaget har kunnat utforma matchdräkter i viss mån och stoltheten har istället kommit i form av framgångar på spelplanen mot lag från storstäder och spelare som kommit fram i klubbens verksamhet och sedan gått vidare och blivit bland de bästa främsta i världen. Så länge bolaget fanns där och stöttade verksamheten mot ett rejält ekonomiskt stöd så vill väl jag mena att det här var en symbios som i viss mån la en våt filt över den levande föreningsdemokratin.

Jag tror att en fungerande, aktiv föreningsdemokrati är en del i att behålla och utveckla ett engagemang kring vår och alla andra klubbar i ishockeysverige. Insikten att beslut som klubben tar inte ligger mil ifrån supportrarnas åsikter, är påverkbara samt att historiska felbeslut kan rättas till är något som ger hopp. Detta även om man sportsligt ligger på botten av den andra serienivån och en stor del av supporterkollektivet fortfarande har en självbild som innehåller SM-finaler på löpande band.

HADE DITT ENGAGEMANG OCH INTRESSE SETT ANNORLUNDA UT OM VI INTE HADE HAFT FÖRENINGSDEMOKRATI I SVERIGE?

– Jag tror att jag fortfarande hade haft ett intresse för sporten ishockey på något plan, men det hade blivit mer av en soff-åskådare av mig. Jag hade inte varit på bortastå i Tingsryd på en onsdag kväll om det hade varit för att se på ett lag som ägts av en person/bolag som i grund och botten är ute efter en aktieutdelning på mitt engagemang. Jag är inte supporter till privata bolag som jag köper tjänster eller varor av i min vardag, så varför ska mitt engagemang ligga på den nivån när det gäller en klubb där jag tagits ifrån rätten att ha en demokratisk rätt att uttrycka mig om verksamheten? I relation till mitt svar på den första frågan här om vår klubbs tidigare relation till ett bolag så klarade bolaget av att hålla en distans till styrningen av den sportsliga verksamheten, vilket väl är det desperata hopp som supportrar till engelska fotbollsklubbar har när en ny ägare från Qatar eller Ryssland kommer in i verksamheten. I väldigt många klubbar klarar inte majoritetsägare av att hålla den distansen, det är helt enkelt empiri.

HUR MÄRKER MAN AV FÖRENINGSDEMOKRATINS PÅVERKAN I MODO HOCKEY?

– Vi har, från en låg nivå av aktiv påverkan, börjat få in ett motionsflöde på ett mindre antal per årsmöte, årsmötet direktsänds numera till medlemmarna och stadgarna har publicerats offentligt på klubbens hemsida. Det här är väl delar i ett formellt “skelett” av saker som behöver vara på plats för att fler ska känna att tröskeln att engagera sig är ganska låg. En dimension som jag tror att vi behöver beakta på något sätt är att vi har en stor supporter- och medlemsbas utanför Örnsköldsvik och Ångermanland som behöver beredas möjlighet att uttrycka sig formellt på ett årsmöte, även om möjlighet till fysisk närvaro inte finns. Jag hoppas att vi kan få till möjligheter till antingen ombudsröstning eller via någon form av onlineröstning i samband med sändningen till medlemmarna. Detta kräver dock rimligen stadgeändringar.

BERÄTTA OM NÅGON GÅNG DÅ MEDLEMMARNA I MODO HOCKEY MED HJÄLP UTAV FÖRENINGSDEMOKRATIN HAR PÅVERKAT MODO HOCKEY SOM DU MINNS MED GLÄDJE.

– Då tar jag ett väldigt färskt exempel, där årets årsmöte via en motion beslutade att åter börja skriva vårt klubbnamn på det traditionella sättet “MoDo” (i strid med både TT:s, Språkrådets och eventuellt även Svenska Akademiens åsikter). Ett litet, men ganska konkret exempel på att det är medlemmarna i föreningen som bestämmer och det är något som vi sedan 20 år tillbaka inte får en krona av något bolag för att göra.

HUR VIKTIGT TROR DU DET ÄR MED FÖRENINGAR SOM HSU OCH SFSU?

–  Det är enormt viktigt, för att det ska finnas organ som frågor där det finns kollektivt samstämmiga åsikter från supporterkollektivet ska kunna lyftas och följas upp på ett systematiskt sätt. Man måste vara en part i ett hela tiden pågående samtal och vara beredd att dyka upp i ett mötesrum för att bli en del i massmedias och beslutsfattares sinnen. Andra intressen har haft väldigt stort inflytande i ishockeyn, vilket både har haft en negativ påverkan på synen på aktiv supporterkultur, utformningen av arenor på 2000-talet och jag skulle väl även, aningen kontroversiellt möjligen, säga att det skadat driften av enskilda klubbar när tjänstemän känt ett för stort handlingsutrymme kring “sina” klubbar.

FÅR HOCKEYSUPPORTRAR OCH HSU IGENOM FRÅGOR SOM DRIVS? NÅGOT EXEMPEL?

– HSU är ju relativt nystartat, men dialoger med företrädare för en hel del organ som driver de högsta serienivåerna är pågående och en del frågor närmar sig överenskommelser, utan att prata för mycket. Sett på klubbnivå har våra aktiva supportrar fått en bättre dialog med kansliet under de senaste åren och har bland annat kunna driva frågor om synpunkter på utformning av bortastå hos våra konkurrenter med klubben på “sin sida”. Även andra frågor kring det långsiktiga utvecklandet av vår supporterkultur möter positiv respons.

LYSSNAR HOCKEYNS RESTERANDE AKTÖRER PÅ SUPPORTRARNA OCH HSU?

– Här finns det ju helt klart ett jobb att göra och det är upp till oss i den första valda styrelsen att driva den tidigare interimsstyrelsens goda arbete vidare. Vissa aktörer har ännu inte velat “komma in i rummet” av okända anledningar, men vi kommer att vrida upp takten och intensiteten i vårt arbete under säsongen. Här är ju SFSUs tidigare arbete och producerade material också ett smörgåsbord av goda idéer att ta till sig, vilket vi redan har gjort i viss utsträckning och säkerligen kommer fortsätta att göra.

NÄR BLIR DU SOM MEST LYCKLIG ÖVER ATT VI HAR FÖRENINGSDEMOKRATI I SVERIGE?

– När konkreta saker som upplevs som ett problem av en majoritet lyfts på ett årsmöte och stoppas eller stöps om i den riktning som majoriteten vill se. Det är möjligen tecken på att något har gått för långt och att klubbföreträdare har gått i fel riktning på ett sätt som aldrig skulle ha skett från första början, men samtidigt så är det väl där och då man ser kraften i föreningsdemokratin som tydligast. MFFs stoppade samgående med LB07 är väl ett typexempel och bara att ett extra årsmöte blir såpass välbesökt som det blev är väldigt vackert i sig.

VAD SKULLE DU SÄGA TILL DE SOM ÄR FÖR AVSKAFFANDET AV 51%-REGELN?

– Jag vill väl framförallt höra personens skäl för att kunna anlägga mitt motresonemang på ett bra sätt.

Handlar det om en person som tror på “sport som bizniz” och att det är för mycket “idrott i sporten” (Hej, Percy) så är väl förutsättningarna för ett bra samtal ganska dåliga. Svensk elitidrott är helt enkelt inte något som har en enorm tillväxtpotential ekonomiskt, på grund av liten befolkning, stora geografiska avstånd och tv-avtal på nivåer som redan nu gör det svårt för tv-bolagen att göra vinster. Men dessa personers drömmar handlar väl om Real Madrids omsättning och Manchester Uniteds tröjförsäljning i Asien, så jag kommer nog inte att komma så långt.

Handlar det om någon som tror att styrningen av idrottsklubbar automatiskt blir bättre för att de är företag eller ägda av privatpersoner som finns ju mängder av dåliga exempel att peka på, samtidigt som de absolut största fotbollsklubbarna i Spanien och Tyskland är medlemsföreningar i något slags format.

Handlar det om någon som tror att jag har en viss färg på mina politiska åsikter så bjuder jag gärna på en öl och ett långt samtal. Jag ser i alla fall ingen koppling mellan detta och vad jag röstar på privat.

HUR PÅVERKAR FÖRENINGSDEMOKRATIN HSU?

– Medlemsföreningarna har rösträtt utefter de stadgar som ligger, styrelsen har en god spridning bland medlemsklubbarna, i olika åldersgrupper, bakgrunder och kön. De frågor HSU driver ska vara representativa för supporterkollektivet och inte inkräkta på frågor som rör relationen mellan enskilda supporterklubbar och deras föreningar. Vi har ett tydligt mandat för de frågor där kollektivet ser att vi blir starkare som när vi är många bakom åsikterna.

//Björn Wästerlund

Hockeysupporterunionen och Lumberjacks (MoDos officiella supporterförening)

Foto: Håkan Nordström