Hösten 2023 publicerar SFSU en artikelserie om att vara engagerad supporter. Under de kommande veckorna kommer ett antal olika supporterprofiler från våra medlemsföreningar att synas på vår hemsida för att berätta om hur deras engagemang yttrar sig, och vad supporterskapet inneburit för dem. I dag publicerar vi del sju där vi pratar med Axel Erlandsson, styrelseledamot Carrickläktaren.
1. Hur började du engagera dig ideellt?
I takt med att jag började gå på fler och fler matcher, komma närmare och närmare kärnan på hemmastå, så jag mer och mer engagerad i det som hände dels på läktaren men även utanför.
Jag föreslogs först som suppleant i styrelsen och tyckte det var så kul att jag sedan anmälde intresse att kliva in som ordinarie styrelseledamot. Detta har lett till att jag lärt mig oerhört mycket på den ganska korta tiden jag varit med, jag har alltid värnat om den svenska supporterkulturen och föreningsdemokratin. 2023 är mitt tolfte år på läktaren, och kärleken till klubben och sporten är fortfarande densamma som när jag fastnade för fotbollen som liten grabb.
2. Vad inom supporterkulturen gör ditt hjärta lite större och varmare?
Lite klyschigt, men ändå viktigt. Att alla är välkomna på läktaren. Det enda som spelar roll är lagtillhörigheten. Även den fina gemenskapen i supporter-Sverige när man jobbar tillsammans mot ex. villkorstrappor eller VAR. Hur en hel rörelse kan stå enade i tuffa tider. Det går även att krympa perspektivet och kika in i en minibuss som rullade runt 04-snåret upp mot Luleå. Gemenskapen som finns mellan sina närmsta läktarpolare är svårslagen. Jag glömmer aldrig feststämningen i minin på väg hem från Halmstad 2018, vi hade avgjort sent och tagit tre superviktiga poäng (som inte spelade någon roll till slut ändå). Det är inte precis det bländade spelet som får en att konstant engagera sig i fotbollen.
Att vi dessutom har en så framstående läktarkultur i Sverige gör det också mycket roligare att följa fotboll generellt. En av de bästa elementen inför en match med mycket folk är att få höra inmarschlåten och se tifon, vi har en nivå i Sverige som är sällsynt hög, det gäller att njuta av den.
3. Berätta om någon gång då ni tillsammans med en annan förening arbetat tillsammans för supporterkollektivet?
Jag har ingen jätteerfarenhet av detta, men jag tycker att vi blir bättre och bättre på att föra en löpande dialog med klubben. Precis som jag nämnde inledningsvis har vi en relativt god relation med GIF, men det går alltid att förbättra och utveckla vårt samarbete.
På det generella planet är Carrickläktaren medlem i SFSU, där våra representanter ser till att fånga upp vad som pågår i supportersverige och ser till att Gefle IF har rätt hållning i diverse frågor, exempelvis VAR.
4. Berätta om något i supporterkulturen hos Carrickläktaren som blev en positiv händelse och utveckling för supporterföreningen!
Carrickläktaren är en ihopslagning av två supportergrupperingar, Sky Blues och Gefle Blue Boys. Jag har bara varit riktigt aktiv under Carrickläktaren-eran, men beslutet att göra en sammanslagning har gynnat Gefles supporterkultur, skulle jag säga. Att samlas under samma namn ger oss en tydlighet mot övriga Gefle IF-supportrar och förenklar även samarbeten med andra, ex klubben. Vi har även märkt en ökning av yngre människor på ståplats, vilket såklart är väldigt kul. Att köra enkla läktararrangemang är något som vi märkt genererar intresse. Att laget efter flera år av svagare resultat faktiskt lyckades gå och vinna Ettan Norra gjorde i sig att det tillkom folk på matcher, både borta och hemma. Det är upp till oss och klubben att fånga upp dessa.
