Den 19 juni publicerade Polisen svar på 19 frågor de anser ha präglat vårens debatten om den så kallade villkorstrappan vid tillståndsgivning.
Vi ser positivt på att Polisen kommunicerar i frågan, även om det är beklagligt att man beslutat att inte längre prata öppet med oss som drabbas eller med journalister med möjlighet att problematisera och ställa följdfrågor.
SFSU har med hjälp av ett antal medlemsföreningar läst de frågor Polisen beslutat att ställa till sig själva med tillhörande svar, begrundat dessa och beslutat att lämna kommentarer.
Innan vi går in på frågorna, Polisens svar och SFSU:s kommentar kan vi sammanfatta vår inställning i följande punkter:
För att undvika felaktigheter och bredda perspektiven följer nedan en genomgång av de 19 frågorna med Polisens svar och SFSU:s kommentar.
Polisens svar
Nej, helst inte. Polisen lägger för mycket resurser på vissa idrottsevenemang. Det är resurser som skulle kunna komma allmänheten till gagn på annat sätt och det är just därför polisen är angelägen om att arrangören tar det ansvar som åligger dem. Lagen säger att det är den som anordnar en tillställning som ansvarar för att det där råder god ordning. Klarar arrangören inte av att upprätthålla ordning och säkerhet vid sitt arrangemang kan polisen påverka genom att föreskriva vilka villkor (krav) som arrangören behöver uppfylla för att kunna upprätthålla god ordning. Det kan till exempel röra sig om begräsningar i antalet åskådarplatser, reglering av insläpp eller förbud mot döljande tyg-tycken. Om arrangören ändå inte klarar av sin uppgift kan ytterligare villkor meddelas. Denna process kallas åtgärdstrappa i vilken villkorsstegen tillämpas och innebär förenklat att villkoren skärps om ordningen är dålig och lättas om ordningen är bra. Hade arrangören säkerställt ordning och säkerhet så hade varken polisnärvaro eller begränsande villkor förekommit.
SFSU:s kommentar
Denna fråga är svår att besvara då den byggts kring det subjektiva begreppet ”för mycket”. För att kunna svara måste vi därför fråga oss vad som är ”för mycket” resurser och hur detta bestäms?
I ett försök att besvara frågan kan fotbollsmatcher ställas i relation till andra allmänna sammankomster så som konserter, festivaler och politiska demonstrationer. För att diskutera frågan ur detta hänseende uppmanar vi därför Polisen att meddela hur mycket resurser som läggs på fotbollsmatcher i relation till antalet besökare i jämförelse med andra evenemang.
Ett ytterligare vis på vilket det skulle kunna argumenteras att Polisen använder ”för mycket” resurser kring fotbollsmatcher är att de arrangerande föreningarna inte gör sitt jobb innebärande att Polisen behöver utföra det åt dem. Om så är fallet är det allvarligt. Vår bild är dock att föreningarna är extremt kompetenta vad gäller arrangemang och vad vi förstått har heller inte Polisen framfört någon kritik om brister i dessas arbetssätt.
Vidare visas i Polisens svar den – i vår mening ogrundade – syn som är genomgående i myndighetens retorik kring den så kallade villkorstrappan. Man tycks anse att alla resurser som används kring idrott är ”för mycket”.
Denna bild delar inte vi. Idrotten och fotbollen är Sveriges största folkrörelse. Att anse att denna bör stängas ner så länge det inte kan säkerställas att inga ordningsstörningar inträffar är oproportionerligt och felaktigt. Detta är också anledning till att vi från början motsatt oss Polisens strategi att vidta allt mer repressiva åtgärder tills fotbollen spelas helt utan publik. Det är helt enkelt inte möjligt när 50 tusen, 10 tusen eller ens 500 personer samlas på en avgränsad yta, detta vet polisen också.
Polisens svar
Både villkorsstegen och ett aktuellt inriktningsbeslut är interna dokument för Polismyndigheten. Villkorsstegen har delats (remissrunda) inom myndigheten innan den beslutades av Rikspolischefen. Inriktningsbeslutet har tagits fram av rättsavdelningens chef tillsammans med processägaren för idrottsrelaterad brottslighet – regionpolismästaren i Stockholm. Inriktningsbeslutet är en sammanfattning av riktlinjen som beskriver villkorsstegen från 2016 och innehåller inte några nyheter. Riktlinjen är förankrad med klubbarna och Svenska Fotbollsförbundet sedan 2017. Den är kommunicerad vid ett antal tillfällen. Inför årets säsong informerades SEF – Svensk Elitfotboll, SvFF Svenska Fotbollsförbundet samt klubbarna om polisens tillämpning av riktlinjen.
SFSU:s kommentar
Polismyndigheten måste kunna backa från beslut som förvärrat den situation de var tänkta att förbättra. Polisen har medgivit att man genom införandet av villkorstrappan lyckats vända en flerårig positiva trend av fler och tryggare besökare på svenska fotbollsmatcher.
Vidare tycks vi ha olika syn på vad förankring innebär. I Polisens svar framstår det som att ett meddelat beslut är detsamma som ett förankrat beslut. Så är inte fallet. Införandet av villkorstrappan hade kunnat föregås av diskussion eller samtal med fotbollens företrädare. Detta hade varit förankring. I stället togs beslut som efter fattande meddelades fotbollen. Ingen av fotbollens aktörer är nöjd med Polisens förankringsarbete i denna fråga – utom just Polisen själva. Självkritik hade varit klädsamt.
Polisens svar
På strategisk nivå samarbetar polisen i första hand med SEF och SvFF som företräder klubbarna, i andra hand direkt med idrottsklubbarna. Det är myndighetens uppfattning att vi har haft en god dialog och, inte i allt men, i stora delar varit överens. Trots det kommer myndigheten att ytterligare verka för en tätare dialog. Det är klubbarnas ansvar att ta diskussionen med sina supportrar och stå upp för de åtgärder som är överenskomna. Dialogen med supportar sker på operativ nivå det vill säga mellan supporterorganisationerna och supporterevenemangspoliser i den mån supporterorganisationerna vill ha dialog med polisen. Dialog inom ramen för tillståndsgivningen inför kommande matcher sker dessutom kontinuerligt mellan Polismyndigheten och arrangörerna.
SFSU:s kommentar
På strategisk nivå har polisen tagit beslut tillsammans med Riksidrottsförbundet. Utan samråd med SvFF, SEF eller den svenska supporterrörelsen. Dialog innebär – återigen – inte att ge information. Dialog innefattar riktiga samtal där alla parter kan föra fram sin talan och är öppna för andras synpunkter.
På operativ och lokal nivå har det – i alla fall tidigare – funnits samtal. Dessa samtal har dock främst bestått i att Polis på operativ nivå meddelat fotbollens parter de beslut som fattats på strategisk nivå. På strategisk – beslutsfattande – nivå har inte polisen visat något intresse för gemensamma samtal. Vi har försökt få till dialog i flera år utan resultat.
Polisens svar
Ja, det är farligt. En spridning av eld och rök i en folksamling kan leda till panik med en katastrof som följd. Det är denna risk som måste elimineras.
Flamtalet är mellan 1500 – 2500 grader och det finns inte någon möjlighet att hålla de säkerhetsavstånd som fabrikanten anbefaller för sin produkt om den eldas inne på en arena.
SFSU:s kommentar
SFSU förnekar inte att pyroteknik kan vara förenat med risk om den används felaktigt eller oansvarigt. Detta är skäl till att vi aktivt arbetar för säker, legal och kontrollerad användning.
Det är dock inte Polisens uppgift att ha åsikter om hur farligt någonting är. Det är inte Polisens arbete att, som efter det senaste Göteborgsderbyt, spekulera i media kring att ett sjukdomsfall på läktaren gick att härleda till pyroteknik. Polisens arbete är att – utifrån bland andra principerna om proportionalitet, legalitet, behov och objektivitet – förhindra och utreda brott.
Varför Polisen i denna text väljer att – utan sakkunskap- uttala sig om pyroteknikens risker för att på så vis söka bygga opinion för sitt eget agerande är märkligt. Det svärtar myndighetens rykte ytterligare och ger bränsle till diskussionen om huruvida myndighetens kommunikation främst är till för att ge en rättvisande bild – så som är ålagt en myndighet – eller för att ge en positiv bild av myndighetens arbete.
Polisens svar
Polisen refererar till denna rapport eftersom den är beställd av fotbollsorganisationen UEFA och den Europeiska Supporterunionen. Rapportens slutsatser är att pyroteknik är farlig då den eldas på en arena.
Vilken relevans den har ur ett forskningsperspektiv kan polisen inte ha någon synpunkt på. Den refererar bland annat till annan forskning och andra rapporter vilket är vanligt då man sammanställer en forskningsrapport.
SFSU:s kommentar
De ”vissa som är kritiska” är bland annat den europeiska supporterunionen Football Supporters Europe (FSE) som Polisen i sitt svar hänvisar till. De har tydligt tagit avstånd från rapporten och kallat den ovetenskaplig.
Det är anmärkningsvärt att Polisen inte tycker att det relevant om rapporten grundar sig på faktisk forskning eller inte. Samtidigt är det symptomatiskt för vårens händelseutveckling där Polisen valt att frångå det sätt man tidigare arbetat kring fotbollen. Det tidigare arbetssättet var baserat på just forskning och vetenskapligt beprövade metoder.
För vidare information om rapportens brister hänvisar vi till det dokument som en arbetsgrupp kring podden Vårt Blåa Lag sammanställt:
https://docs.google.com/document/d/1n9YrHg69FwUy0Gg5DYl84GOwJ4joKShRUOlf1weuFY4/edit
Polisens svar
Förhållandevis få skador har rapporterats till polisen. Sjukvårdarna på arenorna får regelmässigt ta hand om åskådare som bränt sig på bengaliska facklor. Under maj i år dömdes en person i Södertörns tingsrätt till fyra månaders fängelse efter att personen kastat en brinnande bengal som brännskadat tre andra personer inne på arenan. Men huruvida det är få eller många skador är irrelevant eftersom regelverket finns till för att minska risken och förhindra skador.
SFSU:s kommentar
Rimligen är skadestatistik en god indikation på hur stor allmänfara ett kulturellt uttryck utgör. Pyroteknik har förekommit på svenska arenor i över 30 år. Vi talar därför om hundratusentals pjäser som vi vet exakt när, var och hur de använts. Detta torde kunna fungera som ett enormt underlag att använda för att bedöma hur mycket skador pyrotekniken ger och hur stora risker den är förenad med. Det är anmärkningsvärt att Polisen väljer att kalla detta underlag ”irrelevant” och vidta drastiska åtgärder utan att luta sig mot någon evidensbaserad kunskap överhuvudtaget.
Polisens svar
Ja det är olagligt. Den som uppsåtligen innehar eller använder pyroteknik utan tillstånd av Polismyndigheten när idrottsarrangemang anordnas kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Sen ska man vara medveten om att pyroteknikanvändning ofta innebär att fara för andra kan uppkomma vilket aktualiserar brott enligt brottsbalken. För framkallande av fara för annan kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år.
SFSU:s kommentar
Det stämmer att icke tillståndsgiven användning av pyroteknik på svenska fotbollsläktare är olagligt. Det är därför rimligt att Polisen arbetar för att stävja detta. Det är också rimligt att det arbetas med frågan från de arrangerande föreningarna.
Det SFSU motsätter sig i vårens offensiv från polisens sida är proportionaliteten. Följden av att färre än en promille av elitfotbollens besökare begår bötesbrott blir enligt den nya strategin att samtliga besökare och klubbar straffas mycket hårt.
Polisen kan inte heller säga om åtgärderna i villkorstrappan kommer att vara effektiva eller inte. Hittills har de åtgärder som införts haft rakt motsatt effekt innebärande större användning av pyroteknik på läktarna och ökade motsättningar mellan fotbollen och Polisen, något även Polisen tillstår.
Polisens svar
Om det begås brott mot villkoren i tillstånden är polisen skyldig att upprätta en anmälan mot arrangören.
SFSU:s kommentar
Polisen har meddelat att arrangörer kommer att polisanmälas i händelse av ordningsstörning även om de uppfyllt alla krav myndigheten ställt på dem. Detta vänder vi oss emot.
En ytterligare aspekt att bära med sig är att arrangören i dessa fall själv är ett offer för de eventuella brotten, inte gärningsman. Ingen annanstans hade den som råkat ut för ett brott och enligt myndigheternas lämnade villkor agerat klanderfritt själv blivit polisanmäld och straffad för det inträffande.
Med dessa krav kommer ingen i framtiden att vilja stå som arrangör för fotbollsmatcher. Det går inte att ålägga arrangörer för så stora arrangemang som fotbollsmatcher ett krav på att inte en enda ordningsstörning får förekomma med hot om fängelsestraff om så inte är fallet, trots att arrangören gjort allt ålagts denne för att upprätthålla ordningen.
Polisen svar
Polisen har genom ett flertal observationer konstaterat att tygstycken som förs in på arenor av enskilda åskådare används för att dölja hantering av pyroteknik. Polisen har dessutom vid ett flertal tillfällen kunnat konstatera att enskilda individer maskerar sig under dessa tygstycken. Maskeringen, som är olaglig, omöjliggör identifiering och därmed lagföring då de maskerade personerna därefter eldar bengaliska facklor.
Med anledning av ovanstående har polisen därför beslutat att arrangören vid vissa evenemang ska stoppa införseln av dessa tygstycken. Det ska inte förväxlas med de tygstycken/flaggor som förs in av organiserade TIFO-grupper vilka polisen för närvarande inte villkorat i tillstånden.
SFSU:s kommentar
Vi ifrågasätter rimligheten i att förbjuda något som är lagligt därför att det kan användas för att förbereda olaglig aktivitet.
Förbudet mot OH-flaggor kommer dessutom inte åt problemet, vilket med all önskvärd tydlighet demonstrerats under våren. De som vill använda icke tillståndsgiven pyroteknik kommer att göra så oavsett om de gömmer sig under en flagga eller ej. Att Polisen förbjuder helt lagliga föremål – som alla är överens om är positiva uttryck på läktaren – har däremot lett till misstro mot Polisen även hos den överväldigande majoritet av besökarna som inte hanterar pyroteknik och nu riskerar att få sina flaggor konfiskerade
Polisens svar
Debatten är välkommen. Men en starkt uppskruvad och känslosam debatt riskerar att flytta fokus från på det som rättsväsendet och idrotten vill åstadkomma – säkra och trygga arrangemang. Det är viktigt att hålla isär tillståndsfrågan – som handlar om vilka förutsättningar som ska gälla för varje arrangemang – och enskilda operativa ingripanden av polisen före eller efter match för att undvika våldsamheter mellan vissa supportergrupper.
SFSU:s kommentar
Vi uppskattar att Polisen är tydliga med att debatten är välkommen, men det ”starkt uppskruvade” och ”känslosamma” kommer från Polisens sida och inte supporterkollektivets.
SFSU har från början eftersökt evidensbaserade argument och diskussioner, inte känslostyrda. Vi ser också kritiskt på att Polisen har valt att gå i rakt motsatt riktning mot den tidigare använda världsledande modell för dialog mellan fotbollens parter som prisades internationellt så sent som i juni i år.
Polisens svar
Samma villkor gäller för samtliga idrotter och samtliga arrangörer. Det har sin grund dels i gällande lagstiftning och i en överenskommelse med Riksidrottsförbundet, där vi gemensamt sett ett behov av att öka insatserna för säkra och trygga evenemang.
SFSU:s kommentar
Detta svar är tyvärr direkt felaktigt. De villkorskrav som ställs på fotbollen samt de åtgärder som implementeras när kraven inte följs är vitt skilda från de krav och åtgärder som ställs och genomförs i andra idrotter och mot andra offentliga tillställningar. Fotbollsrörelsen drabbas absolut hårdast.
Polisens svar
Nej, polistaktiken vid idrottsevenemang är inte förändrad. När det gäller vissa händelser som av allmänhet via filmat material har uppfattats som övervåld granska det av externa parter. Polisen har kommit långt de senaste åren och det ska vi fortsätta utveckla och förbättra taktiken för att undvika våld och riskera att framstå som provocerande. Det finns enskilda situationer där vi hamnar i trängda lägen och tvingas använda våld, men det ska undvikas så länge det går.
SFSU:s kommentar
När villkorstrappan redogjordes för i Polisens PM 2016:21, var tanken inte att implementera ståplatsreducering, tifoförbud och tomma läktare.
I PM:en lyftes istället vikten av att arrangören (klubben) tillsammans med villkorsskrivaren (Polisens rättsenhet) hittar rimliga lösningar för de problem som finns. Detta för att anpassa åtgärderna efter olika förutsättningar och kontexter. När en förenkling av PM:en, ett inriktningsbeslut, sedan skickades ut var det en helt annan bild av hur processen skulle se ut som presenterade. Nu stod istället publikreducering tydligt i fokus och lyftes fram som en bra lösning på alla möjliga problem.
Under 2019 har villkorstrappan – med inriktningsbeslutet som grund – implementerats på riktigt. Med alltfler ståplatsreduceringar, hot om samt reella tifo- och OH-förbud och hot om tomma läktare, kan vi med säkerhet säga att Polisen arbetar annorlunda i år än de gjort tidigare.
Det är mycket som har förbättrats de senaste åren. Klubbarna tar ett större ansvar och gör ett mycket bra jobb. Men när det gäller pyrotekniken har läget inte förbättrats.
Under den allsvenska fotbollssäsongen 2018 eldades över 1 000 pyrotekniska produkter. Bara under ett av det senaste derbyt eldades 140 bengaler. Att elda under dessa förhållanden, i tät folkmassa, är olagligt och en säkerhetsrisk.
För att komma tillrätta med ordningsstörningar och risker för alla som vistas på idrottsevenemang har myndigheten intagit en enhetlig hållning som kan ha uppfattats som tuffare men är ett sätt att skapa kollektiv trygghet och säkerhet.
Men den enda skillnaden mot tidigare, och det som är grunden till den här debatten, är att myndigheten sett ett behov av en enhetligare tillämpning av den riktlinje vi haft sedan 2016 när det gäller tillståndsfrågorna.
När det gäller de operativa delarna är det ingen skillnad mot tidigare. Dialog och kommunikativt förhållningssätt är det vi ska arbeta med.
Polisen har självklart inget intresse av att begränsa fotbollskulturen. Tvärtom är det positivt med engagerade supportar, hög stämning och imponerande tifos. Men som polismyndighet finns en skyldighet att agera mot brottslighet och om säkerheten inte kan upprätthållas.
SFSU:s kommentar
Flera av våra medlemsföreningar vittnar om hur ”dialogen och det kommunikativa förhållningssättet” i operativt läge kraftigt försämrats. Våren 2019 har det förekommit upprepade incidenter kring polisens agerande i anknytning till match, vissa har fångats på film och fått stor spridning.
Detta är givetvis inte någon slump, utan beror på att det strategiska beslutet återspeglas i det operativa förhållningssättet – vilket inneburit en kraftigt försämrad arbetsmiljö för poliser som arbetar i fotbollsmiljö. Man tvingas in i ett arbetssätt som eskalerar konflikter snarare än stävjar dem. Man skapar inte ”kollektiv trygghet” med ett aggressivt förhållningssätt. Istället riskerar man att urholka förtroendet för poliskåren hos tusentals unga fotbollssupportrar.
Ett begränsande av fotbollskulturen är tyvärr vad som skett. Engagerade supportrar, hög stämning och imponerade tifos är inte längre fredade utan uttryckligen hotade av en myndighet som under våren varit tydlig med att man har för avsikt att spela svensk fotboll utan publik eftersom en förkrossande minoritet av dess över två miljoner besökare begår bötesbrott på läktaren.
Polisens svar
Allt som stör den allmänna ordningen, det vill säga det som inte är god ordning. En ordningsstörning kan exempelvis vara att någon begår brott inne på en idrottsanläggning.
SFSU:s kommentar
Problemet är att Polisen arbetar mot målet att det överhuvudtaget inte ska förekomma några ordningsstörningar i samband med fotboll. Ett mål som inte går att uppnå utan spel inför tomma läktare, något även Polisen tillstått.
Trots att fotbollsmatcher har fler besökare och färre ordningsstörningar än någonsin och än andra stora arrangemang som festivaler, konserter eller parkfester väljer man en inriktning där man är beredd att stänga ner fotboll som publiksport i Sverige, eftersom under en promille av besökarna begår bötesbrott som straffvärdesmässigt är jämförliga med att köra i 125 km/h på en 110-väg. Ingen annanstans i samhället arbetar Polisen på detta sätt och det är vi glada för.
Polisens svar
Utökad idrottsanläggning innebär att gränsen för idrottsanläggningen flyttas ut genom exempelvis staket eller fållor. Syftet är bland annat att tydliggöra att förbud mot att inneha eller använda pyroteknik även gäller i kön in till idrottsanläggningen och att arrangörens ansvar för god ordning även omfattar inpassagen.
SFSU:s kommentar
Att utöka idrottsanläggningen till kön är inte det som kritiseras av supportrar, klubb eller andra parter. Det som kritiseras är den ansvarsöverföring som skett där exempelvis Hammarby och Djurgården blivit ansvariga för hela området mellan och kring tunnelbanestationerna närmast arenan i flera timmar. Där kan det uppkomma situationer som inte har med klubbarnas arrangemang att göra och som Polisen bör hantera.
I takt med att arenorna byggs om och arrangören blir bättre att hantera frågor kring ordning och säkerhet på arenorna höjs säkerheten. Det är dock förenat med stora risker att elda bengaliska facklor och därför har polisen formulerat tillstånden i enlighet med villkorsstegen.
SFSU:s kommentar
SFSU har aldrig ifrågasatt att det finns risker vid användande av pyroteknik. Vi ifrågasätter proportionaliteten i de nuvarande åtgärderna.
Polisens svar
Polisen har en förhållandevis låg närvaro på arenorna eftersom det är arrangörens ansvar. Polisen vill ha säkra, trygga och stämningsfulla idrottsarrangemang.
SFSU:s kommentar
Nej, polisens agerande förvärrar inte ”situationen på arenorna” – eftersom det inte finns någon situation på arenorna att förvärra. Det som pågår där är att vi sjunger och stöttar våra lag. Vi ska vara ärliga med att införandet av villkorstrappan hade kunnat medföra större oroligheter även inne på arenorna, men vi har hittills sett en väldigt saklig fotbollsrörelse som hållit huvudet kallt, något vi är glada för.
Däremot förvärrar Polisens agerande säkerhetsläget i anslutning till arenorna. För alla.
Polisens svar
Idrott finns inte uppräknade i de grundläggande fri- och rättigheterna som står angivna i Regeringsformens andra kapitel. Därför skiljer sig den rättsliga regleringen mellan en fotbollsmatch och demonstration.
SFSU:s kommentar
Det stämmer, idrott är inte en grundläggande fri- och rättighet i Regeringsformens andra kapitel. Det betyder dock inte att det är fritt fram för Polisen att agera hursomhelst eller utan proportion stoppa en av landets största folkrörelser.
Att hota med att stänga ned fotbollsmatcher för att under en promille av publiken begår bötesbrott saknar proportion. När Polismyndigheten förvägrar medborgare möjligheten att ta del av fotboll eller annan kultur på grund av att det inte kan säkerställas att de kan utföras helt utan det Polisen kallar ”avvikelser” är vi på väg i en riktning SFSU ställer sig kritisk till.
