I det tillstånd som, blott 24 timmar innan arrangemang, lämnades AIK Fotboll inför dagens allsvenska match mot AFC Eskilstuna stod under punkt 3. 3 följande:
”Stora tygstycken överstigande 1 m på någon sida (ofta kallade over head-flaggor) tillåts inte på idrottsanläggningen.”
Då detta – ett förbud mot tygstycken större än 1*1 m – är ett oproportionerligt och missriktat slag mot den svenska läktarkulturen reagerade vi direkt. Vår kommentar kan läsas här.
Mot bakgrund av ovan skrivning blev vi förvånade när AIK Fotbolls säkerhetsansvarige Henrik Koch och Polisens pressekreterare, här och här, dementerade att stora tygstycken överstigande 1 m på någon sida skulle vara otillåtna. Detta trots att det är vad som uttryckligen står i tillståndet.
Vad vi förstår är det tidigare tillståndet fortsatt gällande men AIK Fotboll har – efter supportrarnas ifrågasättande – mottagit ett förtydligande. Förtydligandet består i två stycken vilka vi väljer att kommentera var för sig.
”Anordnaren ansvarar för att de större tygstycken som ofta kallas over head-flaggor och som kan användas av publik för att dölja maskering, inte förs in eller förekommer inne på idrottsanläggningen. Med over head-flagga avses inte primärt det organiserade läktararrangemang (så kallade tifon) som vanligtvis uppvisas i början av fotbollsmatchen, utan de mindre arrangerade tygstycken som förekommer före det organiserade läktararrangemanget (tifot) och under senare delar av tillställningen.”
Detta försätter anordnaren, AIK Fotboll i detta fall, i en omöjlig situation där denne ska avgöra vilka tygstycken som utgör tifo och vilka som inte gör detta. För att möjliggöra denna verkshöjdsbedömning önskar vi från supporterhåll tydligare riktlinjer från polisens håll. Vad utgör ett tifo och vad gör det inte? Vad skiljer ett organiserat tygstycke från ett mindre arrangerat sådant, var går gränserna?
Det kan möjligen utläsas att tygstyckets syfte skulle ha betydelse för huruvida det utgör tifo eller ej. Även detta försätter anordnaren i en omöjlig sits. I denna skrivning finns nämligen risken att en flagga blir förbjuden – innebärande att anordnaren är ansvarig för att den inte ska få tas in på arenan – först när den används för maskering, men är tillåten fram till dess.
Denna del av förtydligandet är ett hafsverk ej värdigt offentlig maktutövning. Det är helt enkelt för otydligt och svårt – för att inte säga omöjligt – för den som riskerar sanktioner att efterfölja.
I uppdateringen följer en erinran.
”Erinran: om otillåten maskering och/eller pyroteknikanvändning förekommer på idrottsanläggningen kan villkoret komma att utökas till att omfatta all form av tifo eller over head-flaggor som kan användas som brottsverktyg eller som kan innebära fara för de närvarande.”
Denna erinran är ett rakt hot mot den svenska läktarkulturen. Det sägs att om maskering och/eller pyroteknikanvädning förekommer så kan polisen komma att förbjuda tifon och flaggor i helhet, så som man initialt gjort i detta tillstånd. Huruvida maskering eller pyroteknikanvändning behöver ha koppling till tifo eller flaggor sägs inte, varför hotet får antas gälla i stort.
Vi ser mycket allvarligt på detta tillstånd och dess uppdatering.
Polisen har under våren valt att stänga dörren till dialog och i stället aktivt rasera sitt eget förtroendekapital hos fotbollens övriga intressenter samt öka motsättningarna mellan supportrar och polis. Detta är en mycket farlig väg att vandra och går rakt emot modern forskning om hur Polisen bör arbeta för säkra evenemang.
Vi vill ta tillfället i akt och tipsa forskningsprojektet ENABLE:s – för vilket Polisen, Svensk Elitfotboll och vi varit samarbetspartners – publiceringar i ämnet. Dessa finns att läsa i sin helhet här eller sammanfattade på ENABLE:s Twitter.
