SFSU ser med oro på Göteborgspolisens beslut att medvetet ta klivet upp på elitklubbarnas läktare under Svenska cupens första matcher, samt dess intentioner att fortsätta med detta under året. Vi har på ett möte i veckan framfört våra synpunkter till myndigheten, och uppmanat dem att tänka om och välja en annan väg framåt.
Att skicka upp stora grupper uniformerad polis på ståplatsläktare är förenat med uppenbara risker. Vi har därför frågat Polisen om man har gjort en ordentlig risk- och/eller konsekvensanalys av beslutet, vilket Polisen förklarat att man inte har gjort. Så sent som ifjol uppstod en situation i Göteborg inför GAIS-AIK i Allsvenskan, där Polisens agerande i samband med hemmalagets marsch ledde till en trängd situation där människor klämdes och blev pepparsprayade. Detta för att Polisen misslyckades med att hantera folkmassan och med hot om våld tvingade supportrarna att stanna på en trång gata. Den gången blev resultatet som tur var inte värre än rädsla och oskyldiga människor dränkta i pepparspray. Men skulle en liknande situation uppstå på en trång ståplatsläktare, riskerar konsekvenserna att bli mycket, mycket värre. Att Polisen då inte analyserat riskerna kopplat till ett beslut som detta är därför nästan lika oroande som beslutet och utvecklingen i sig.
Vidare vill SFSU ifrågasätta om detta verkligen är en rimlig prioritering av Polisens resurser. Så sent som förra helgen kunde vi läsa i media att Polismyndigheten kräver kraftigt ökad budget under kommande år. Dagen därpå skickade samma myndighet upp 7-8 uniformerade poliser i GAIS hemmaklack under matchen mot Norrköping, och lika många på Norrköpings väldigt glest fyllda bortasektion. Det utöver de redan närvarande supporterpoliserna.
Efter samtal med supportergrupper, fotbollsklubbar, och supporterpoliser i Göteborg har vi fått en tydlig och samstämmig syn på att förtroendet för Polisen i nuläget inte är tillräckligt stort för att situationen skall kännas säker och hållbar. Det är möjligt att ett gott polisarbete, utan den typen av incidenter som vi redogjort för, över tid skulle kunna bygga upp ett tillräckligt stort förtroende för att Polisen ska kunna röra sig på läktaren. Supporterpoliserna har lyckats med det, genom ett gediget och dialogbaserat arbete över lång tid. Vi har därför rekommenderat myndigheten att istället överväga att vidareutveckla och förstärka sitt arbete med supporterpoliser. En strategi baserad på dialog, och med långsiktiga mål om allas säkerhet på läktaren, kommer att ge bättre resultat för alla inblandade.
Utöver våra invändningar mot beslutet i sig har vi även kritiserat Polisens kommunikation i frågan. Beslutet meddelades med kort varsel, och det har inte framgått vad målet med det är. Beroende på vem som svarat från myndighetens sida har vi fått olika svar. Detta stärker vår syn på brist på analys och tanke kring beslutet. Vi ser inte att varken fotbollen eller myndigheten gynnas av snabba, enkla beslut och handlingar. Polisen att vi ställer oss frågande till regionala initiativ mot nationella utmaningar. Vi har förståelse för att Polisens uppdrag är att förebygga brott, så även på fotbollsläktaren. Men det som sker på läktarna sker i hela landet, och de problem som alltjämt finns är nationella, inte begränsade till Göteborg. Vi anser att det behöver finnas en nationell enhetlighet i besluten som fattas och strategierna som följs, så att fotbollssupportrar kan förvänta sig samma bemötande oavsett var i landet man befinner sig.
SFSU hoppas att Göteborgspolisen tänker om, och är mer än öppna för att lyssna på förslag om alternativa lösningar framåt. Men vi vill även påminna om att alla trender vad gäller ordningsstörningar inom fotbollen pekar åt rätt håll. Det gjorde det under både 2024 och 2025, och vi ser inga tendenser på att det inte kommer att fortsätta under 2026. Med anledning av det ställer vi oss frågande till om nya direktiv och strategier faktiskt är det som behövs.
